DR JW THOMAS BIRD, NASHVILLE USA ÄR EN AV DE STORA PIONJÄRERNA INOM HÖFTARTROSKOPIN INTERNATIONELLT. HAN HAR SKRIVIT FLERA BÖCKER PÅ OMRÅDET OCH UTVECKLAT FLERA KLINISKA UNDERSÖKNINGSMETODER.

 

DEN KLINISKA UNDERSÖKNINGEN AV PATIENTER MED HÖFTPROBLEM KAN GE VÄRDEFULL INFORMATION TILL VAD PATIENTEN LIDER AV OCH VAD MAN REDAN VID ANAMNESEN MISSTÄNKER. PROBLEMET MED HÖFTEN ÄR ATT DEN SITTER VÄLDIGT DJUPT OCH INTE GÅR ATT PALPERA, UTAN MAN FÅR VID UNDERSÖKNINGEN KONCENTRERA SIG PÅ OMKRINGLIGGANDE STRUKTURERNA. VANLIGTVIS DELAR MAN IN UNDERSÖKNINGEN I INSPEKTION, PALPATION OCH RÖRELSE.

INSPEKTION AV HÖFTEN GÖRS I LIGGANDE OCH STÅENDE. NÄR PATIENTEN STÅR UPP KAN MAN NOTERA EV ÄRR, MUSKELATROFIER, KROPPSHÅLLNING OCH EV ÄRR FRÅN TIDIGARE KIRURGI ELLER TRAUMA. MAN UNDERSÖKER OCKSÅ STYRKAN OCH FÖRMÅGAN ATT STABILISERA BÄCKENET,Sk TRENDELENBURGS TEST. PATIENTEN STÅR PÅ ETT BEN MED MOTSATT KNÄ UPPDRAGET. OM BÄCKENET/HÖFTEN PÅ DEN ICKE BELASTADE SIDAN "FALLER" ÄR TESTET POSITIVT OCH INNEBÄR OFTAST ATT GLUTEUS MEDIUS PÅ DEN BELASTADE SIDAN ÄR KRAFTIGT  FÖRSVAGAT.

Palpation

VID PALPATION AV STRUKTURER RUNT HÖFTEN KAN MAN FÅ VÄRDEFULL INFORMATION SOM KAN GÖRA ATT MAN KOMMER NÄRMARE EN DIAGNOS. MAN BÖR SOM VID ALLA UNDERSÖKNINGAR FÖRSÖKA PALPERA DE OLIKA STRUKTURERNA I SAMMA ORDNING VID VARJE UNDERSÖKNINGSTILLFÄLLE. DETTA SKAPAR EN RUTIN SOM MINSKAR RISKEN ATT MAN MISSAR NGT.

VILKEN ORDNING MAN GÖR DET ÄR UPP TILL DEN ENSKILDE LÄKAREN MEN BÖR INVOLVERA TROCHANTER OMRÅDET, ADDUCTORFÄSTEN, SYMFYSEN, NEDRE DELEN AV BUKEN, BRÅCKPORTAR OCH RYGGSLUT. MAN KAN ÄVEN PALPERA DELAR  AV PSOASMUSKELN, OFTAST LATERALT OM LÅNGA BUKMUSKELN

Kliniska tester

DET FINNS ETT ANTAL KLINISKA TESTER SOM BÖR GENOFÖRAS PÅ VARJE PATIENT MED MISSTÄNKTA HÖFTPROBLEM. DESSA ÄR BL A FABER's test, IMPINGEMENT TEST, RAKT BENLYFT, UNDERSÖKNING AV SI LED SAMT SYMFYS MM . DESSA TESTER ÄR OFTAST OSPECIFIKA MEN KAN TILLSAMMANS GE VÄRDEFULL INFORMATION OM ORSAKEN TILL BESVÄREN. ANATOMIN I OCH RUNT HÖFTEN ÄR KOMPLICERAD OCH I MÅNGA FALL KAN SMÄRTOR I OCH RUNT HÖFTEN KOMMA FRÅN ANDRA STÄLLEN ,SK REFERED SMÄRTA. DET ÄR DÄRFÖR VIKTIGT ATT INKLUDERA ETT BRA RYGGSTATUS OCH KNÄSTATUS I UNDERSÖKNINGEN.

IIMPINGEMENT TEST (FADIR)

DET SK "INKLÄMNINGSTESTET" GÖRS GENOM ATT PATIENTEN FÅR LIGGA PÅ RYGG PÅ UNDERSÖKNINGSBÄNKEN. MAN FLEKTERAR(BÖJER ) HÖFTEN TILL 90 GRADER OCH SAMTIDIGT INÅTROTERAS BENET. MAN NOTERAR RÖRLIGHETEN, DVS BÅDE FÖRMÅGAN ATT BÖJA HÖFTEN OCH FÖRMÅGAN ATT INÅTROTERA BENET . OM PATIENTEN ÄR STEL VID INÅTROTATION OCH FLEXION OCH SAMTIDIGT FÅR ONT I LJUMSKEN SÅ KAN DETTA TYDA PÅ IMPINGEMENT, FF A CAM IMPINGMENT.

DET ÄR NATURLIGTVIS VIKTIGT ATT JÄMFÖRA RÖRLIGHETEN PÅ MOTSATT SIDA DÄR PATIENTEN I MÅNGA FALL HAR LIKARTADE FÖRÄNDRINGAR PÅ BÅDA SIDOR. NORMAL INÅTROTATION I HÖFTEN LIGGER RUNT 30 GRADER . PATIENTER MED STORA CAM FÖRÄNDRINGAR HAR VÄLDIGT DÅLIG ELLER HELT UPPHÄVD INTÅTROTATION . TYVÄRR ÄR DOCK SMÄRTAN SOM MAN OFTA NOTERAR VÄLDIGT OSPECIFIK. MÅNG STRUKTURER KAN KOMMA IKLÄM VID INÅTROTATION AV HÖFTEN OCH BEHÖVER INTE ALLS VARA SKADADE FÖR ATT GÖRA ONT. MAN KAN FÅ YTTERLIGARE VÄRDEFULLA TIPS OM EV CAM FÖRÄNDRINGAR OM MAN BER PATIENTEN SJÄLV BÖJA UPP HÖFTEN. EN PATIENT MED UTTALAD CAM FÖRÄNDRING ABBDUCERAR VID BÖJNING I HÖFTEN......DVS DRAR KNÄT UTÅT OCH UPPÅT ISTÄLLET FÖR BARA RAKT UPP.

IMPINGEMENT TEST

FABER's TEST

FABER ÄR EN FÖRKORTNING FÖR FLEXION-ABDUKTION-EXTERNAL ROTATION.  VID UNDERSÖKNINGEN LIGGER PATIENTEN PÅ RYGG, MED FOTEN PÅ DET PÅ  KNÄT PÅ DET  BEN MAN UNDERSÖKER  . MAN TITTAR EFTER AVSTÅNDET FRÅN KNÄT NER TIL BÄNKEN PÅ DET BEN MAN UNDERSÖKER. NEDSATT RÖRLIGHET OCH SMÄRTA I YTTERLÄGET TYDER OCKSÅ PÅ IMPINGEMENT BESVÄR. SOM ALLTID ÄR DET VIKTIGT ATT UNDERSÖKA BÅDA SIDOR.

FABER'S TEST

STRAIGHT LEG TEST

DET HÄR TESTET ANVÄNDS VANLIGTVIS VIS RYGGUNDERSÖKNING FÖR ATT UNDERSÖKA FÖREKOMSTEN AV NERVROTSPÅVERKAN FRÅN T EX  DISKBRÅCK....DET KALLAS DÅ LASEQUE'S TEST. NATURLIGTVIS SKA MAN ÄVEN KOLLA DETTA VID HÖFTBESVÄR OM MAN MISSTÄNKER ATT SMÄRTORNA KOMMER FRÅN RYGGEN. TESTET KAN OCKSÅ ANVÄNDAS FÖR ATT  SPECIFIKT KOLLA OM SMÄRTAN FRÅN HÖFTEN. VID NERVROTSPÅVERKAN SÅ ÄR TESTET POSITIVT OM SMÄRTAN KOMMER VID MELLAN 30°-70° DÅ MAN LYFTER BENET . OM SMÄRTAN ISTÄLLET KOMMER MELLAN 0°-30° KAN MAN STARKT MISSTÄNKA ATT DET ISTÄLLET ÄR HÖFTEN SOM ÄR ORSAKEN TILL SMÄRTORNA

Straight leg test

C tecken

OM MAN BER PATIENTEN STÅ UPP OCH IDENTIFIERA OMRÅDET SOM SMÄRTAR I HÖFTREGIONEN SÅ KAN  VISSA SPECIFIKT PEKA PÅ EN PUNKT. VANLIGAST ÄR DOCK DET SK " C SIGN". PATIENTEN FORMAR TUMME OCH PEKFINGER I FORM AV ETT C OCH VISAR SMÄRTANS UTBREDNING. DENNA BESKRIVNING ÄR MYCKET VANLIG HOS  PATIENTER MED FAISYMPTOM

C SIGN VID HÖFT PROBLEM

TESTER AV ABDUKTIONSFÖRMÅGAN

VID MISSTANKE OM SKADOR PÅ ABDUKTORERNA, DVS BL A GLUTEUS MEDIUS FF A SÅ BER MAN PATIENTEN LIGGA PÅ SIDA PÅ BRISTEN (UNDERSÖK BÅDA SIDOR). EFTER SEDVANLIG PALPATION AV TROCHANTEROMRÅDET SÅ BER MAN PATIENTEN FÖRST LYFTA BENET RAKT. OM MAN DÅ KAN NOTERA SMÄRTA OCH SVAGHET SÅ BER MAN PATIENTEN LYFTA BENET MEN MED BÖJT KNÄ. HAR PATIENTEN EN SKADA PÅ GLUTEUS MEDIUS SÅ KOMMER BENLYFTET MED BÖJT BEN ATT VARA EXTREMT SVÅRT OCH SMÄRTSAMT . ANLEDNINGEN ÄR ATT MAN VID BÖJT BEN OCH KNÄ TAR BORT MYCKET AV FASCIA LATAS EFFEKT. DESSA RÖRELSER KAN OCKSÅ UTFÖRAS MOT MOTSTÅND

ABDUKTOR TEST

ÖVRIGT

DET FINNS NATURLIGTVIS MASSOR MED BRA TESTER MAN GENOMFÖRA SOM INTE NÄMS HÄR. DET VIKTIGASTE ÄR DOCK ATT MAN FÖRST FÖRSÖKER FÅ EN VÄLDIGT BRA ANAMNES AV PATIENTEN. TRAUMA, TIDIGARE SJUKDOMAR, ÖVERRÖRLIGHET I ANDRA LEDER,YRKE, FRITIDSAKTIVITETER MM ÄR VÄLDIGT VIKTIG INFORMATION. ANDRA VIKTIGA FRÅGOR ÄR NÄR BESVÄREN BÖRJADE, HUR DE YTTRADE SIG, NÄR DET YTTRAR SIG OCH VILKA AKTIVITETER SOM GÖR SMÄRTORNA VÄRRE ELLER BÄTTRE

EN BRA ANAMNES LEDER OFTA TILL EN GANSKA BRA UPPFATTNING OM VAD PATIENTEN KAN TÄNKAS LIDA AV. UNDERSÖKNINGEN STYRS VÄLDIGT MYCKET AV PATIENTENS ANAMNES OCH UTIFRÅN DEN KAN MAN RIKTA IN TESTERNA. OFTA HAR MAN EFTER PATIENTENS BESÖK EN GANSKA BRA UPPFATTNING AV PATIENTENS TROLIGA DIAGNOS. EN VANLIG RÖNTGEN KAN DÅ BEKRÄFTA DIAGNOSEN